Jungfruplatsen

Claes Pettersson has added a photo to the pool:

Jungfruplatsen

Johannes Olivegren 1959.

Johannes Olivengren är en av de största svenska arkitekterna i modern tid. Det här är inget kontroversiellt påstående. Det är inte ens mitt eget. Ändå är hans verk och gärning, iallafall utanför de nyskapande och firade kyrkorna, något bortglömda och marginaliserade. I synnerhet av Mölndals stad som sitter på en riktig kulturpärla med massor av, vad som i sådana här texter brukar kallas, “bestående upplevelsevärden”.

Olivengren är ju mest känd för sina brutala kyrkor, kolla vid tillfälle in t ex Björkekärrs kyrka (1958), Uppenbarelsekyrkan i Hägersten (1961) och Saronkyrkan i Göteborg (1975). Top notch. Men han var även lärare i bostadsplanering vid Göteborgs universitet och det verkar som om hans intresse låg minst lika mycket i hur hans huskroppar användes som hur de estetiskt utformades. Om det nu går att skilja åt. Eller kanske snarare hur arkitekturen påverkade och nästan uppfostrade människorna den huserade. Meningen med professuren vid Göteborgs Universitet var (med hans egna ord) “att utröna hur bebyggelsen samspelar med människan som individ och samhällsvarelse”.

Och nog fan har Jungfruplatsen samspelat med mig. Både som individ och samhällsvarelse. Och trots att jag bara egentligen sett området och torget i dess skymning, när trivseln blivit nedmonterad och de kontinentala piazza-ambitionerna ersatts av gapande butikshål och trötta vårdcentraler, har jag alltid vetat att det vart något speciellt med de där husen. Och det långt innan jag kunde stava till Johannes Olivengren eller bestående upplevesevärden.

Torget på Jungfruplatsen hade under sina glasdagar, efter ovan nämnda italienska piazzaförebild, marmorbeläggning i oregelbundet mönster, som fortsatte in i butikerna. Och liksom de flesta centrumanläggningarna hade Jungfruplatsen affärer, sjukvård, bank, post och konditori med servering, som förresten fortfarande serverar de bästa dammsugarna söder om Göteborg.

Mölndals stadsbyggnadskontor måste varit en spännande plats i slutet av femtiotalet. Jag har tidigare bloggat om Erik Parthéen’s samtida engelska radhusdröm bara tvåhundra meter från Jungfruplatsen. Och jag kan bara spekulera i hur en startstruck Parthéen diskuterade ABC-städer med en sval Olivengen. Kanske över en kopp svart kaffe på fat. Och några dammsugare.

Jungfruplatsen enligt Riksantikvarieämbetet: “Tillsammans utgör husen en provkarta på denna typ av byggnaders utformning för tiden, från det traditionella, enkla till djärvare formspråk och accenter. Autenticitetsvärdet är högt, framförallt kring Jungfruplatsen och det är av största vikt att husen återfår sina tänkta funktioner och erhåller varsam vård.”

Jomen.

mer: brodersvea.se/2012/10/10/en-jungfruplats/

No Comments

Post a Comment

%d bloggers like this: